Journalistiskt skrivande

Vi skriver journalistiskt och fokuserar nu på kunskapskraven:
SKAPA TEXTER FÖR OLIKA SYFTEN OCH SAMMANHANG. ANPASSA TEXTEN TILL OLIKA MOTTAGARE.

GE ENKLA/UTVECKLADE/NYANSERADE OMDÖMEN OM TEXTERS INNEHÅLL OCH UPPBYGGNAD OCH UTIFRÅN RESPONS BEARBETA TEXTER MOT ÖKAD TYDLIGHET, KVALITET OCH UTTRYCKSFULLHET. 

Journalistiskt skrivande påminner på flera sätt om mycket skrivande som vi övar i skolan och därför kan det vara ytterst givande att försöka lära sig lite om hur man skriver nyhetsartiklar, reportage, krönikor bland annat.

Fakta och åsikter

När man skriver journalistiska texter gäller det att ha koll på det här med fakta och åsikter – det är på något sätt utgångspunkten, grundkunskapen. Den som skriver nyhetstexter är reporter och rapporterar vad han/hon sett och hört. Det blir ett nyhetsreferat! Andras åsikter kommer till tals men inte de egna. Finns det delade meningar så redovisas alla.

Den som skriver en ledare, en krönika eller en insändare, producerar egna åsikter. Då är det fritt fram att redovisa sina åsikter, men om man vill att någon ska ta dem på allvar så bör de ju vara väl underbyggda. Att bygga upp välgrundade resonemang i sina åsiktstexter ger dem kvalité!

(Källa: http://www.mediekompass.se/skrivarskola/ (2017-01-25)


VECKA 15

”Rädsla gör oss små och vi tillsammans måste tänka större i syfte att ena oss och bli starka.”

Vilka syften finns för falska rykten? Hur kan vi bidra genom vårt agerande till det? Hur kan vi arbeta för att spridning av falska nyheter inte uppstår? Vilka falska nyheter har du själv sett?

Ur ett demokratiskt perspektiv:
Vart är vi på väg? Vi måste bli bättre i att tänka kritiskt och att söka information aktivt själva. Hur kan vi agera för att vi ska få en sådan utveckling?  Här är länken från DN med exempel på falsk nyhetsspridning och manipulerade bilder ifrån helgen som vi gick igenom på lektionen idag.

DN – så utnyttjas attacken

Här är länken ifrån SVT med deras redogörelse för hur falska nyheter kommit i omlopp.

SVT – falska nyheter i omlopp

Många tips på hur man googlar bilder finns på Metros Youtubekanal.

Källkritik är viktigare än någonsin!

Ha nu ett riktigt gott påsklov 🙂 


VECKA 14

Tisdag ser ni klart filmen ”Holes” med Liselotte. Fyra elever kommer samtidigt att ha boksamtal med mig.

I slutet på veckan kommer vi att fokusera på källkritik. Vi använder lektionen på torsdag till övningar, enskilt och i par, varvat med diskussioner i grupp och i helklass. På fredag gör vi en bedömningsuppgift.

Lärandegropen

 


VECKA 8, 10 samt 11

Dags för texttypen referat! I referatet ska du sammanfatta vad som hänt. Här i länken till Skolverket finns hela genomgången av referatet som vi gjort på lektionen. På sidan 4 (sist i dokumentet) finns arbetsgången som du ska följa: Genomgång referat Skolverket

I länken får du veta hur ett referat ska skrivas och du kan följa mallen: Skriva referat

Gör det här:

  1. Läs faktatexten noggrant i länken ovan.
  2. Skriv i samma Googledokument – som vi delar – eller skriv för hand på papper (om du har glömt datorn).
  3.  Välj ett ämne för ditt eget referat. Ta något som har hänt nyligen och som du läst eller hört talas om.
  4. Skriv. Läs för en kamrat. Bearbeta med matris. Lämna in!
  5. Klart den 16 mars.

Vi ses i skolan 🙂

 


VECKA 4

Vi börjar med texttypen insändare!
I insändare ska du uttrycka åsikter.  I länken får du veta hur en insändare ska skrivas.

Här är länken till arbetsgången (på sidan 5): Arbetsgång insändare

Gör det här:

  1. Läs faktatexten noggrant i länken här: Insändare
  2. Öppna ett google dokument – dela med mig – eller skriv för hand på papper.
  3.  Välj ett ämne för din egen insändare. Ta något som du känner till och som är del av just din vardag och som du vill ändra. Det brukar bli bäst! För inspiration titta på videon 🙂
  4. Skriv. Läs för en kamrat. Bearbeta. Skriv klart!
  5. Exempel att härma: Exempel att härma: Insändare

Får du tid över – läs vidare i Ett hål om dagen.

 


Nu fortsätter vi med texttypen nyhetsartikel
I nyhetsartikel ska du skriva fakta.

Vi går igenom vad som ska ingå i en sådan text:
FAKTA (Inga egna åsikter).
BESVARA FRÅGORNA: Vad? Var? Vem? När? Hur? Varför?
Du ska ha en RUBRIK och en INGRESS.
Den löpande texten kallas BRÖDTEXT.
Du kan ha MELLANRUBRIKER i texten.
Du kan gärna ha någon som uttalar sig om händelsen.
Du kan ha med en bild och en bildtext.

Skrivarskola – nyhetsartikel!


 

Nu fortsätter vi med texttypen reportage

I reportage ska du också skriva fakta.
Du kan skriva mer personligt och göra målande miljö- och personbeskrivningar.
Du kan ha med egna iakttagelser (som inte är åsikter).
Syftet med ett reportage är att behandla ämnet noggrannare än i en nyhetsartikel.

Vi går igenom vad som kan ingå i en sådan text:
FAKTA (Inga egna åsikter).
BESVARA FRÅGORNA: Vad? Var? Vem? När? Hur? Varför?
Du ska ha en RUBRIK och en INGRESS.
Den löpande texten kallas BRÖDTEXT.

Du kan ha MELLANRUBRIKER i texten.
Du har intervjuer med en eller flera personer
Du kan ha med en bild och en bildtext.

Skrivarskola – reportage!


Här är några gemensamt skrivna insändare som tidigare elever sedan utvecklade:

Insändare
Insändare

image (2)

image (3)

image (4)

image (5)

image (6)

image (7)

image (8)

image

Vårt öppna klassrum – vi lär av varandra

Hoppa till verktygsfältet